Strindbergiana, is the annual journal of Strindbergssällskapet/the Strindberg Society since 1985.
It is published in collaboration with the publishing house Atlantis.
The journal aims to offer its readers a broad selection of research on Strindberg’s life and writing,  an overview of current performances, thoughts on Strindberg by contemporary cultural personalities, and much more. It is available for sale in the Museum book store
,
Strindbergsmuseets bokhandel on the Web and directly from Atlantis.

You can also buy it in your book store, and through web merchantssuch as
Adlibris and Bokus.



 

 Strindbergiana Volume 31, published by the Strindberg Society.

(2016)
 


Redaktörer: David Gedin, Cecilia Carlander


Inbunden    
Antal sidor: 208
Utg.datum: 2016-10-04
ISBN: 9789173537568



Röster i tiden
I denna trettioförsta utgåva av Strindbergiana bjuds det på stora möjligheter att färdas tillbaka till Strindbergs egen samtid. Via såväl Strindbergs egna ord som andras vittnesmål ges nya perspektiv på författaren och mångkonstnären Strindberg. Till större delen består årets utgåva av Björn Meidals nyupptäckta, inte tidigare utgivna brev av Strindbergs hand. En ”efterslåtter” som kompletterar de tidigare volymerna, och som inleds med brev till "en okänd": "Heders-Idiot! Jag hör att Du redan beträckat fädernesjorden!"
Vid sidan av breven innehåller utgåvan även tidigare oöversatta artiklar om Strindberg från författarens egen samtid. Göran Söderström har tillsammans med Axel Unnerbäck och Gunilla Sjösten översatt en artikelserie skriven av den tyska journalisten Theodor Wolff våren 1893 och Magnus Ljunggren har översatt en text av den ryska emigrantjournalisten Ilja Trotzky: ”Mitt möte med Strindberg” som beskriver ett möte hemma hos författaren 1911. Förutom dessa samtidsdokument belyser en artikel av Stefan Bohman hur Gustav Vasa genom Strindberg fått återuppstå och tolkas genom tiderna via teaterföreställningar av pjäsen med samma namn.

 

 

 


 

Strindbergiana Volume 30, published by the Strindberg Society.
(2015)

Redaktörer: Anna Cavallin, David Gedin

Inbunden   
Antal sidor: 231
Utg.datum: 2015-04-28
Förlag: Bokförlaget Atlantis
ISBN: 9789173537896



Ett dubbelt jubileumsår
1945 grundades Strindbergssällskapet som ett av våra äldsta litterära sällskap. 1985 kom den första volymen av Strindbergiana. I år är det alltså dubbelt jubileum. Sällskapet firar sjuttio år och Strindbergiana utkommer med sin trettionde årgång.
Vi uppmärksammar det med en fyllig historik över Sällskapet, liksom ett komplett register över samtliga Strindbergianas artiklar. Men dessutom med att återtrycka några av de intressantaste artiklarna ur Meddelanden från Strindbergssällskapet, det medlemsblad som föregick Strindbergiana och vårt nuvarande Nya meddelanden… Till dem hör svaren på de enkäter som gick ut i samband med Strindbergs hundraårsdag. Thomas Mann, André Gide, Max Brod, Albert Camus, Hermann Hesse, m. fl. beskriver Strindbergs betydelse för deras författarskap. Från Meddelandens rika artikelförråd kommer också bidrag av ett antal av våra främsta svenska författare: Werner Aspenström, Tage Aurell, Johannes Edfeldt, Ivar Lo-Johansson, Arthur Lundkvist, Vilhelm Moberg. Dessutom en dikt till Strindberg av Olof Lagercrantz.
I volymen ingår också artiklar av klassiska Strindbergsforskare, förutom rapporter som låter oss följa Sällskapets arbete med att ge ut Strindbergs brev, skapa Strindbergsmuseet, och mycket, mycket mer
.

 


 

Strindbergiana Volume 29, published by the Strindberg Society.

(2014)

Redaktörer: Anna Cavallin, David Gedin, Per Stam

Bandtyp: Inbunden
Språk: Svenska
Utgiven: 201403
Antal sidor: 134
ISBN: 9789173536868


Staffan Westerberg tampas med August. Anna Pettersson beskriver arbetet med sin uppmärksammade uppsättning av Fröken Julie. Maksim Gorkij och Strindberg. Årets samling innehåller också presentationer av anarkisten Emma Goldmanns, respektive djurrättsaktivisten och feministen Lizzy Lind af Hagebys tidiga verk om Strindberg samt av Franz Kafkas förhållande till "den väldige Strindberg", en översikt av Shakespeares stora betydelse för den svenske dramatikern och en diskussion om Strindberg som sälskapsmänniska. Vidare: "Ädelrötan" – en analys av Strindberg och slarvet, samt en studie av Strindbergs plantering av den praktfulla militärorchis i havsbandet

 

 

 

 


 

 

Strindbergiana Volume 28, published by the Strindberg Society.
(2013)



Redaktör: Elena Balzamo, Anna Cavallin, David Gedin, Per Stam

Bandtyp: Inbunden
Språk: Svenska
Utgiven: 201305
Antal sidor: 199
ISBN10:    9173536245
ISBN13:    9789173536240

Strindbergiana 28    »Ett sådant fnaskgöra« kallade Strindberg översättandet.
Men han var väl medveten om översättningarnas betydelse och var djupt
engagerad i att sälja sina verk utomlands. Årets Strindbergiana ägnas den stora
roll som översättningarna av hans verk haft för uppfattningen av hans författarskap.
Bland artikelförfattarna märks Elena Balzamo och Björn Meidal.
Årets Strindbergiana ägnas den stora betydelse som översättningarna av
Strindbergs verk har haft för uppfattningen av hans författarskap under olika perioder.
De visar hur bilden av Strindberg skiftat beroende på vilka verk som har getts ut:
Från symbolist till samhällskritiker, från naturvetare till mystiker. Samlingen består
framför allt av föredrag från ett symposium på Kungl. Vitterhetsakademien
 i januari 2012 med översättare och forskare från hela världen.

 


 

Strindbergiana Volume 27, published by the Strindberg Society.
(2012)

 

Redaktörer: David Gedin, Per Stam

I stället för nekrolog”. 2012 års Strindbergiana tar sitt motto
från en artikel från 1912 av den ryske symbolisten Vladimir Pjast, vilken för hundra år sedan reste till Stockholm med en hälsning från de ryska symbolisterna till den döende August Strindberg.
Om den ryska samtidens kult av Strindberg berättar
Magnus Ljunggren, som också översatt Pjasts minnesartikel.

 

 

 

         

 

Göran Greider
Jag letar efter Strindberg i regnet
 
Magnus Ljunggren  
En rysk symbolist hos Strindberg
 
Vladimir Pjast  
August Strindberg
Istället för nekrolog
 
Caroline Krook 
Bibeln, Strindberg och jag
 
Tobias Dahlkvist  
Nietzsche läser Strindberg
 
Inga Lena Ångström Grandien
Nytt ljus på Strindbergs första målning
 
 
 
Egil Törnqvist 
Strindbergs replikrubriker
 

 
Lena Kåreland
En elev minns sin lärare 
Gurli Linder om August Strindberg
 

 
Momus 
The Inferno Photographs
Infernofotografierna (övers.)
 

         

      


Strindbergiana Volume 26, published by the Strindberg Society.
(2011)


 

Redaktörer: Anna Cavallin, David Gedin, Per Stam

Den tjugosjätte samlingen Strindbergiana innehåller en rad inträngande studier i August Strindbergs mångsidiga författarskap. Björn Meidal kartlägger Strindbergs förhållande till Kina och det kinesiska språket. Tobias Dahlkvist analyserar hur självsvåldigt Strindberg och Otto Weininger använde varandras tankar. David Gedin och Elena Balzamo visar hur en översättningsgåta vecklar ut ett svunnet kulturlandskap, medan Erik van Ooijen argumenterar för att vi skall uppskatta ogräset i vetet med det misskända kammarspelet Svarta handsken som exempel. I två bidrag behandlas fransk landsbygd respektive stad: Anna Westerståhl Stenport skriver om den franska bonden hos Strindberg, Émile Zola och Karl Marx. Sylvain Briens skissar i sin tur på en Atlas över Strindbergs osynliga Paris.
Dessutom: Skådespelerskan Anna Lisa Hwasser-Engelbrechts öden i Strindbergs periferi under trettio dramatiska år (Ingeborg Nordin Hennel). – Amatörastronomen Strindberg, Capella och novan 1901 (Ulf R. Johansson). – Fakiren Falstaff och Strindberg (Sven Delblanc).

 

Björn Meidal

Sinicus rapticus

Strindberg, Kina och det kinesiska språket
 

Sven Delblanc

Fakiren Falstaff

Anna Westerståhl Stenport

”Som potatisar i en säck”

Den franske bonden hos Strindberg, Zola och Marx


Sylvain Briens

Atlas över August Strindbergs osynliga Paris

Fröken Agnes



Ulf R. Johansson

Strindberg, Capella och novan 1901


Tobias Dahlkvist

Strindberg och Weininger


Ingeborg Nordin Hennel

Anna Lisa Hwasser-Engelbrecht och August Strindberg

En anteckning i Strindbergsforskningens marginal


Erik Van Ooijen

Ogräset i vetet

Om Svarta handsken,kammarspelen ochStrindbergs författarskap

”Strindberg et la ville” – ”Strindberg och staden”
Den sjuttonde internationella Strindbergskonferensen.
Strasbourg 3–5 juni 2010

 

 

 

   


Strindbergiana Volume 24, published by the Strindberg Society.
(2009)

Redaktör: Per Stam


 ” Strindbergs naturvetenskapliga, alkemistiska eller ockultistiska intresse”

Och se, jag trodde icke mer att Universums gåta var löst, utan jag gick ut, ibland i ensamheten, ibland i sällskap för att tänka över Den Stora Oredan, i vilken jag dock slutligen upptäckte ett Oändligt Sammanhang.
Detta är boken om den Stora Oredan och det Oändliga Sammanhanget.
Detta är min värld, så som jag skapat den, så som jag sett den te sig.
Vill du följa mig, vägvandrare, så skall du andas friare, ty i min värld råder Oordning, och det är frihet.”
(August Strindberg, Sylva Sylvarum, 1896.)

Årets Strindbergiana handlar om Strindbergs naturvetenskapliga, alkemistiska eller ockultistiska intressen, under framför allt 1890-talet, men även senare. Följ i Strindbergs spår. Se mönstret i hans sökande efter mönster.

Förord

Olle Borg:
Qui est-ce qui se cache dans le jardin

Per Stam:
”Världen för Sig och världen för Mig”.
August Strindbergs Naturvetenskapliga Skrifter – en inledning

Ulf Danielsson:
Strindberg som forskare, mystiker & haverist

Ulf Olsson:
En nordlig Strindberg?

Per Stam:
."… hans verkliga kallelse låg åt ett helt annat håll …

Sten Selander:
om Strindberg och naturvetenskaperna

Sten Selander:
Strindberg och naturvetenskaperna under infernotiden t o m år 1896

Elmer Diktonius:
Strindberg

Jan Balbierz:
Strindbergs Wunderkammer

Bo Ralph:
Strindbergs språkvetenskapliga skrifter

Sara George:
Bollen i biblioteket. Hemmet på Strindbergsmuseet – ett tolkat hem

Göran Söderström:
Lumpen, lumpnare, lumpnast. Heidenstam eller Strindberg? Om Per Gedins Heidenstambiografi

Thomas Fechner-Smarsly:
”Strindberg: Art, Science and Experiment”

Den sextonde internationella Strindbergskonferensen.
Bonn, 16–18 oktober 2008

Lotta Gavel Adams:
 ”Strindberg: Drama and Theatre” Turin, 6–8 november 2008


Strindbergiana Volume 23, published by the Strindberg Society.
(2008)

 

Redaktör: Per Stam  
”Den europeiske berättaren”


Strindberg steg en morgon i början av april 1898 ombord på tåget vid Gare du Nord i Paris för att resa hem till Sverige. Han hade då varit ute i Europa i femton år, från det han var trettiofyra tills han var fyrtionio. Han lämnade kontinenten, men inte de kontinentala idéerna. Tvärtom, hela hans författarskap befinner sig på en internationell bangård, och flertalet artiklar i Strindbergiana 23 behandlar Strindberg som prosaberättare i ett europeiskt sammanhang.

 

 

 

FÖRORD
 
Sara Danius
Texten i texten.
Strindberg, staden och skyltarna.
 
Per Stounbjerg  
Ett subjekt intrasslat i världen.
Om Strindbergs självbiografiska prosa.
 
Magne Bruteig
Munch och Strindberg


Annie Bourguignon
Mellan Balzac och Kafka. August Strindbergs Inferno.

Ludvig Rasmusson
Hemvändaren Strindberg.
 
August Strindberg
 
Ett halvt ark papper.

Barbro Ståhle Sjönell
Världens bästa novell: August Strindbergs
» Ett halvt ark papper«. En genre- och textanalys.

 
Björn Meidal
Vad har Strindberg betytt för oss svenskar?

 



David Gedin
»Röda rummet är under arbete; Röda rummet kommer ut;
Röda rummet är utkommet; det säljes; det är utsåldt;
det utkommer i andra upplagan.« Röda rummets inträde och  mottagande i den svenska publicistiska offentligheten
&
Kronologisk redogörelse för annonseringen och mottagandet av Röda rummet 1879–1880

 

Richard Bark
Strindbergsuppsättningar 2004–2007


Strindbergiana Volume 22, published by the Strindberg Society.
(2007)

 

Redaktör: Per Stam

Intima Teatern 100 år! Den 26 november 1907 invigdes Intima Teatern med urpremiären på Pelikanen. Strindbergiana firar jubilaren med flera artiklar om Intima Teatern och dess betydelse för svensk och internationell teaterkonst - och för Strindberg.
Övriga bidrag i den tjugoandra samlingen Strindbergiana behandlar ur olika synvinklar berättaren Strindberg.

 




 

August Strindberg: Prolog vid Intima Teaterns öppnande tisdagen den 26:e november 1907
   
Ture Rangström: Strindbergs Intima Teater 100 år.
Glimtar av teaterliv nu och då.
   
Alrik Kjellgren: Till Direktör Aug. Falck.
( Julfästen å IntimaTeaterns scen d 23/12.  1907).
   
Egil Törnqvist:  En Strindbergsteater.
   
Willmar Sauter: Strindbergs Memorandum –
ett manifest för  nittonhundratalet.
   
Per Stam Röster om Intima Teatern Sammanställda av Per Stam.
   
Magnus Halldin : Kalamitetens förvandlingar i August Strindberg Ett drömspel.
   
David Gedin: Jag känner de djefla förläggarne! Hastl Vänl. August Strindberg.
   
Annie Bourguignon: Röda rummet som journalistroman.
   
Egil Törnqvist: »Ni berättar charmant …« Berättarinslag i Fröken Julie
   
Mickaëlle Cedergren: När Strindbergs religiösa tankevärld gestaltas i ord.
Om bibelallusioner  i Spöksonaten.
   
Katarina Ek-Nilsson:  Bland franska bönder och Svenska Folket
Några etnologiska reflexioner över August Strindberg som kulturhistoriker.
   


 



Strindbergiana Volume 21, published by the Strindberg Society.
(2006)

Redaktör: Per Stam

Röda rummet - den första moderna svenska romanen - kan ur ett teknikhistoriskt perspektiv ses som omodern, då den skapades åren före telefonens genombrott i Sverige. I en artikel om telefonens roll hos Strindberg får vi följa hur den gör sitt intåg i och även sitt uttåg ur författarskapet. Genombrottsromanen är å sin sida ämne för två bidrag, ett om relationen till Platon som ett viktigt och genomgripande sidotema med betydelse för helhetstolkningen av boken, ett om litteratörerna i och kring Röda rummet.
Vilken roll spelar skräcken för tomrummet och rädslan för Strindbergs upplevelsevärld? frågas i en studie av Strindberg och Intet. Vidare diskuteras behandlingen av ”geniet” Strindberg och ”sagoberätterskan” Selma Lagerlöf i svensk litteraturhistorieskrivning, Strindbergs syn på unionsupplösningen 1905 och på folkrätten, samt Strindbergs brevväxling med botanisten Bengt Lidforss under inledningen av 1890-talet. Volymen innehåller även rapporter från två internationella Strindbergssatsningar under 2005, i London och i Kina, samt en förteckning över Strindbergsmusik - vad händer med verket när man sätter musik till det?
Strindbergs verksamhet och internationella betydelse kan inte heller detta år enkelt summeras, men ""Strindbergiana 21"" ger viktig ny kunskap kring författarskapet och dess följdverkningar. 

 

Förord


Jan Garnert:  Hallå Strindberg!


Eivor Martinus:

 Strindberg i London.


David Gedin: ”… och de krossade hjertan, som man knackar sönder ägg!


Caroline Stein:  Strindberg i Kina.


Jens Viggo Nielsen: Platon hade redan sagt det …”

Om Strindbergs förhållande till Platon och Sokrates i Röda rummet.


Karin Aspenberg:  Strindberg och Intet.

En fenomenologisk kommentar till Tjänstekvinnans son.

 

Ove Bring:

 

Strindberg, folkrätten och unionsupplösningen.

 

Alice Rasmussen:  Strindbergs brevväxling med Bengt Lidforss 1891–1894.

Några kommentarer till hur den i breven nämnda floran återspeglas i Strindbergs texter


Anna Nordlund: .August Strindberg och Selma Lagerlöf i svensk l

Geniet och sagoberätterskanitteraturhistorieskrivning.


Florian Heesch:  Strindbergsmusik. Ett dussin vårsånger och en förteckning

 

 


Strindbergiana Volume 20, published by the Strindberg Society.
(2005)


 

 

 

 

 

Redaktör: Birgitta Steene 

Innehåller Register över Strindbergiana, saml.1-20
(1985, 1987-2005), sammanställt av Carl Olof Johansson.

Strindbergiana utkommer under våren med sin tjugonde volym. Den innehåller ett register över de många hundra artiklar som hittills förekommit i denna publikation och gjort den unik bland de litterära sällskapen i Sverige. I övrigt följer "Strindbergiana 20" den uppläggning som blivit gängse, det vill säga att publicera akademiska studier över Strindbergs författarskap tillsammans med översikter över nutida teateruppsättningar och kåserier om ågust. årets volym innehåller bland annat ett collage av Strindbergsporträtt i humoristisk stil, en nutida regissörs tankar om sin egen Strindbergs-uppsättning, jämförande essäer om Strindbergs anknytning till Lars Norén, Karen Blixen och G. Tschernyschewskij, samt artiklar om så skilda ämnen som Strindbergs syn på hieroglyferna och hans botaniska spaning after Askalonlöken. "Strindbergiana 20" ger alltså ett brokigt prov på Strindbergs eget mångfacetterade liv och verk.