2024
Strindbergsmuseets program!
Vinter/våren 2024
Strindbergs födelsedagsfirande!
Igår samlades vi närmare 40 personer på Strindbergsmuseet för att, en dag i förväg, fira Strindbergs 175-årsdag! – En ålder inte många av oss uppnår.
Det blev en verkligen lyckad kväll med ett fantastiskt framförande av Sten Sandell som spelade fram en både visuell och audiell upplevelse utifrån “Slumpen i det konstnärliga skapandet” med – förutom musiken – texter av förutom Strindberg, Inger Christensen, Borges och Magnus Florin.
Dessutom bjöds på ett samtal mellan styrelseledamöterna Hannah Hintz och Erik Höök om Strindberg och musiken, och sist men inte minst presenterade ordförande David Gedin 2024 års Strindbergspristagare som avslöjades vara Gunnar Edander. Pristagaren, som själv ovetande fanns på plats, blev både rörd och glad!
Igår samlades vi närmare 40 personer på Strindbergsmuseet för att fira Strindbergs 175-årsdag! – En ålder inte många av oss uppnår.
Det blev en verkligen lyckad kväll med ett fantastiskt framförande av Sten Sandell som spelade fram en både visuell och audiell upplevelse utifrån “Slumpen i det konstnärliga skapandet” med – förutom musiken – texter av förutom Strindberg, Inger Christensen, Borges och Magnus Florin.
Dessutom bjöds på ett samtal mellan styrelseledamöterna Hannah Hintz och Erik Höök om Strindberg och musiken, och sist men inte minst presenterade ordförande David Gedin 2024 års Strindbergspristagare som avslöjades vara Gunnar Edander. Pristagaren, som själv ovetande fanns på plats, blev både rörd och glad!
Motiveringen löd:
2024 års Strindbergspris
Strindbergssällskapets styrelse har beslutat att ge 2024 års Strindbergspris till Gunnar Edander, svensk kompositör och musiker.
Gunnar Edander studerade vid Adolf Fredriks musikskola och fortsatte sedan studierna med en fil. kand. i musikvetenskap, teatervetenskap och konstvetenskap. Han har komponerat musik till ett 100-tal teaterföreställningar, liksom en stor mängd filmer och Tv-produktioner. Därtill har han deltagit på lång rad LP och CD-skivor.
1967 bildade han tillsammans med Suzanne Osten, Leif Sundberg och Lottie Ejebrant en av Sveriges första fria teatergrupper, Fickteatern.
Samarbetet med Suzanne Osten resulterade bl.a. också i musiken till hennes och Margareta Garpes pjäser Tjejsnack ( 1971) och Jösses flickor (1974), med bl.a. de numera klassiska sångerna ”Å å å tjejer – Vi måste höja våra röster” ur den förra och ”Befrielsen är nära” ur den senare.
1971 anställdes han på Stockholms Stadsteatern och samarbetet med Suzanne Osten fortsatte sedan de 1975 grundade Unga Klara för att bygga upp barn- och ungdomsteater vid den nya Klarascenen i Kulturhuset.
Där arbetade han också med regissören och dramatikern Agneta Elers-Jarleman, med vilken han bland mycket annat skapade föreställningen Djävla Karl!!! om August Strindberg till vilken han tonsatte nio av Strindbergs dikter.
Föreställningen, gestaltad av Lennart R. Svensson, hade premiär i november 1992 på Klara soppteater och har under de 32 år som gått sedan dess spelats omkring 300 gånger, däribland som utlandsturnéer i en engelsk version: HELLUVAGUY!
2009 kompletterade Agneta Elers-Jarleman och Gunnar Edander med föreställningen Spisa Strindberg – Min middag med August, nu med 14 tonsatta dikter.
Därutöver har Gunnar Edander fortsatt att arbeta med Strindbergs dikter, och har till sist tonsatt 63 stycken, lika många som Strindbergs ålder när han dog.
Gunnar Edander har med andra ord med råge uppfyllt kriterierna för årets Strindbergspris genom att ”särskilt förtjänstfullt ha verkat för Sällskapets i dess stadgar uttryckta ändamål ’att främja kännedomen om August Strindberg och hans verk’.”
/David Gedin, ordförande
Kvällen avslutades med en skål för födelsedagsbarnet, pristagaren och intensivt mingel.
2023
Brända tomten på grekiska!
Nu finns Brända tomten på grekiska i översättning av 2022 års Strindbergspristagare Ann-Margaret Mellberg.
Stiftelsen Strindbergsmuseet 50 år!
1973 slog Strindbergsmuseet upp portarna i sitt nuvarande skick. Museet hade initierats av Strindbergssällskapet redan 1950, och ett provisoriskt museum som bestod av Strindbergs bibliotek på vindsvåningen invigdes 1960. Men efter ett idogt och intensivt arbete kunde Strindbergssällskapet också få tillgång till tripletten på fjärde våningen och den angränsade sjurumslägenheten 1971-72.
För att sköta det utvidgade museet bildades en stiftelse tillsammans med Nordiska museet och Stockholms stad och museet kunde till sist invigas i mars 1973. Göran Söderströms utsågs till museets första chef och tog samtidigt plats i Strindbergssällskapets styrelse.
Så det är värt att uppmärksamma att vi i år med andra ord inte bara firar museets och stiftelsens 50 årsjubileum, utan också det faktum att Görans Söderström suttit i Strindbergssällskapet styrelse ett halvt sekel!
Därtill är det 50 år sedan den första internationella Strindbergskonferensen “Strindberg and Modern Theatre” gick av stapeln. En konferensserie som hade sin 22:a sammankomst på Kungl. Vitterhetsakademien nu i våras.
Det finns med andra ord mycket att fira och att glädja sig åt!
Så Strindbergsmuseet passar på att ha jubileumshelg 9-10 september med fri entré! Öppet kl. 12.00-16.00
Strindbergs anteckningsbok har kommit hem
I juli annonserade Southeby’s i London att de skulle sälja en anteckningsbok av Strindberg från hans Berlin-tid. Värdet angavs till 15 000 pund ≈ 200 000 Sv kr. Men boken var stulen från KB någon gång på 70-talet och Strindbergssällskapets vice ordförande Göran Söderström slog larm och auktionen stoppades.
Nu har KB köpt tillbaka boken, något man tyvärr tvingats göra bl.a. eftersom Storbritannien inte längre lyder under EUs lagar. Tillbakaköpet är ett undantag som man gör för att boken – förstås – är omistlig.
Historien berättas bl.a. av DN: https://www.dn.se/kultur/kungliga-biblioteket-har-kopt-tillbaka-stulet-strindbergmanuskript/
Strindberg dyrast igen!
I somras petade Strindberg åter ner Anders Zorn från förstaplatsen i tävlingen “dyrast konstverk”.
Dagens industri rapporterade:
“Auktionshuset Sotheby’s har klubbat en stor oljemålning signerad August Strindberg (1849-1912) till rekordpriset 83 miljoner kronor (inklusive avgifter). Målningen ”Våg V” är utförd 1901 och är 101 gånger 69,9 centimeter stor.
Verket ingår i en serie av nio målningar med titeln ”vågen” utförda mellan 1892 och 1902. Startpriset låg på motsvarande 25 mkr och målningen såldes i London i samband med en auktion för impressionistisk konst. […]
Målningen har ägts av bland andra skådespelaren August Falck och dramatikern Sidney Kingsley och hans hustru Madge Evans Kingsley. Säljaren vid torsdagens auktion, Jacqui Eli Safra, köpte verket 1990 av paret Kingsley. Vem köparen är är inte känt men flera internationella institutioner slogs om verket.”
https://www.di.se/nyheter/malning-av-strindberg-klubbad-for-rekordpris/
Strindbergs dödsdag högtidlighölls på Mosebacketerrassen
På söndageftermiddagen i strålande solsken träffades vi på Mosebacketerrassen för att högtidlighålla Strindberg dödsdag för exakt 111 år sedan.
Under Strindbergs Intima teaters vänners ordförande Anita Perssons ledning läste skådespelarna Kristina Adolphson och Iwa Boman ur Röda Rummet och Sömngångarnätter, medan Ture Rangström berättade om Strindbergs och Siri von Essens förälskelse.
Strindbergssällskapets ordförande David Gedin talade och la en bukett pioner vid foton av Eldhs byst:
“Det var på många sätt här det började.
Strindberg hade i och för sig gjort försök under närmare 10 år att skaffa sig en ställning eller ‘ett namn’ som författare, men det hade skett lite från utsidan: ungdomsdramerna och novellerna från Uppsala, Mäster Olof som knåpades ihop på Kymmendö. Men nu 1879 kommer den friska vinden farande från skärgården, studsar runt och omsveper Arvid Falk här uppe där han betraktar Stockholm som en erövrare. I och genom honom ska Strindberg gå till frontalangrepp mot huvudstaden, maktens centrum i Röda rummet. För mottot, själva entrén till Röda rummet: är ju ‘Rien n’est si désagréable que d’être pendu obscurément.’ (‘Inget är så obehagligt som att bli hängd i smyg.’)
För Strindberg vet vad som gäller: i romanen har kritikern i Gråkappan avrättat landets förnämsta skådespelerska i spalterna: ”Att detta förskaffade honom ett namn, det vill säga ett förhatligt, ett föraktadt namn, men dock ett namn, höll honom skadelös för den ovilja han uppväckte.” För trots allt, fördömelsen är att inte synas, att försvinna. – En fördömelse Strindberg ständigt kämpade för att slippa.
Det känns numera som om det hela tiden dör viktiga konstnärer omkring oss. Nu senast Pugh Rogerfeldt och Per Åhlin. Och det är som den amerikanska humoristen Tom Lehrer sa. ’När man tänker på sådana människor är det nedslående hur lite man har åstadkommit. När t ex Mozart var i min ålder var han död sedan två år.’ (‘It’s people like that who make you realize how little you’ve accomplished. It’s a sobering thought, for example, that, when Mozart was my age, he had been dead for two years.’) – Det hör till att Lehrer bara var 37 år vid tillfället!
Strindberg däremot var 63 år, 113 dagar när han dog.
Jag är idag 63 och 36 dagar.
Jag har alltså 87 dagar på mig att komma ikapp ifråga om antal romaner, pjäser, noveller, uppsatser, artiklar och mästerverk. För att inte tala om att jag också är två äktenskap på efterkälken.
– Det kommer bli intensivt.
Så, respekt till Strindberg!”
/David Gedin, ordförande Strindbergssällskapet.
Strindbergssällskapets årsmöte
KALLELSE TILL ÅRSMÖTE TISDAG 16 MAJ KLOCKAN 18.00
Efter årsmötet överlämnas 2023 års Strindbergspris till Gunnel Engwall som håller ett föredrag om “Fyra decennier med Strindberg”.
Därefter serveras en kvällssmörgås med dryck till självkostnadspris.
Årsmötet äger rum på Strindbergsmuseet, Anmälan görs till info@auguststrindberg.se senast den 10 maj.
Varmt välkommen hälsar styrelsen!
2023 års Strindbergspris tilldelas Gunnel Engwall
På Strindbergs födelsedag den 22 januari 2023 offentliggjordes pristagare av 2023 års Strindbergspris. Priset tilldelas professor emerita Gunnel Engwall och kommer att delas ut på Strindbergssällskapets årsmöte den 16 maj.
Motivering 2023 års Strindbergspris
Strindbergssällskapets styrelse har beslutat att ge 2023 års Strindbergspris till professor emerita Gunnel Engwall, prorektor vid Stockholm universitet 1994-2003, tillförordnad rektor 2003-2004, och preses vid Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 2006-2013.
Gunnel Engwall är språkforskare med inriktning på franska, som efter sin disputation 1974 allt mer har riktat in sig på August Strindbergs texter. Det har resulterat i ett stort antal artiklar: ”Le plaidoyer d’un fou: un plaidoyer de Strindberg ou de Loiseau?” 1980, ”En dåres försvarstal i Samlade skrifter: en studie kring John Landquists översättning av August Strindbergs Le Plaidoyer d’un fou”, 1983, ”Les Vivisections de Strindberg dans la presse français de 1894 et 1895”, 1990, med många fler till senast ”Die Gestaltung psychologischer Experimente in Le Plaidoyer d’un fou” tillsammans med Alexander Künzli 2020.
Med sin tidiga inriktning på Strindbergs texter valdes hon redan från starten 1981 in redaktionskommittén för utgivningen av August Strindbergs Samlade verk. Efter den debatt som uppstod om utgåvan skulle vara primärt en folkupplaga eller en vetenskaplig, där valet föll på det senare, blev hon 1989 medlem av ledningsgruppen och dess ordförande 1992. En position hon behöll under 30 år till dess projektet avslutades 2021. Bland hennes många, ovärderliga insatser för att manövrera det ofta besvärliga arbetet att föra utgivningen framåt, ska framför allt framhållas hur hon efter det att Vetenskapsrådet och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) avslutat sitt engagemang 2002 lyckades säkra finansiering med hjälp av ett flertal andra vetenskapliga donatorer.
Förutom den avgörande insatsen har hon också bidragit till utgivningen genom att redigera den franska originaltexten till En dåres försvarstal i volym 25, liksom redigerat och kommenterat texten i volym 34, Vivisektioner 2, tillsammans med Per Stam.
/David Gedin, ordförande
Fotografi: Gunnel Engwall, Strindbergskonferens, Göttingen 2018.
Fotograf: Katharina Lind.
2022 års Strindbergspris tilldelas Ann-Margret Mellberg
Översättandet har med rätta dragit till sig allt mer uppmärksamhet. Senast i Nils Håkansons Augustprisvinnande fackbok.
För översättarnas insats är ovärderlig. Få av oss skulle kunna ta del av dramatiker som Aischylos, Sofokles eller Europides utan deras hjälp; vår upplevelse av oss själva, vår historia och omvärlden skulle begränsas, utarmas. Det är tack vare dessa dolda halvgudar (för att citera Håkanson) som August Strindbergs pjäser spelas, diskuteras och inspirerar i hela världen.
Därför är det med stor glädje jag kan tillkännage att årets Strindbergspris uppmärksammar en av de främsta på området.
Motivering 2022 års Strindbergspris
Strindbergssällskapets styrelse har beslutat att ge 2022 års Strindbergspris till översättaren, författaren och Greklands förra kulturråd i Sverige, Ann-Margaret Mellberg.
Ann-Margaret Mellberg föddes i Pireus, Grekland 1951, där hennes föräldrar hade tillfällig sysselsättning. Som vuxen återvände hon till landet och arbetade bland annat som översättare på det grekiska utrikesministeriet i Aten och blev då även blev grekisk medborgare. Tillbaka i Sverige utnämndes hon till kulturattaché på den grekiska ambassaden i Stockholm. 1995 utnämndes hon till kulturråd, en befattning hon innehade under närmare 25 år, fram till pension.
Ann-Margaret Mellberg har förutom att översätta grekiska författare till svenska, spelat en avgörande roll för att introducera svensk litteratur på nygrekiska. Hennes översättargärning omfattar författare från Emanuel Swedenborg och Carl Jonas Love Almqvist till Joakim Pirinen och Jesper Svenbro. Men listan domineras av August Strindberg av vilken hon förutom romanerna Tjänstekvinnans son 1984 och Svarta fanor 1987, översatt 11 dramer, från Fröken Julie 1987 till Damaskus-triologin vars sista del kom 2020.
Hennes insats för att sprida Strindbergs texter är med andra ord imponerande, och hon hennes insats för att tillgängliggöra dem för den grekiskspråkiga världen och inte minst teaterscenerna gör henne till en våra viktiga ambassadörer för inte bara för Strindberg utan för svensk kultur utanför vårt lands gränser.
/David Gedin, ordförande
2021 års Strindbergspris tilldelas Ulf Olsson
Srindbergssällskapets styrelse har beslutat att ge 2021 års Strindbergspris till professor emeritus i litteraturvetenskap Ulf Olsson. Genom att mobilisera humanvetenskapernas
mer svårbemästrade men sofistikerade verktyg, och knyta Strindbergs arbeten till de ekonomiska och ideologiska samhällsförändringarna, har Ulf Olsson gång på gång inte bara gett oss nya perspektiv på historien och litteraturens betydelse för vår förståelse av den, utan dessutom levererat inspirerande, nydanande tolkningar av Strindbergs verk.
2020 års Strindbergspris tilldelas Göran Söderström
Redan 1960 ordnade Göran Söderström tillsammans med Ludvig Rasmusson en utställning av August Strindbergs måleri vilket blev dennes moderna genombrott som konstnär. Intresset höll i sig och 1972 disputerade Göran Söderström vid Stockholms universitet på August Strindberg och bildkonsten: En biografisk studie. Samma år kom även Strindbergs måleri ut som bok vilken både blev och förblivit standardverket i ämnet. 2017 kom den också i en ny, reviderad upplaga.
Då sällskapet fick möjlighet att överta Strindbergs sista bostad i Blå tornet uppdrog man 1972 åt Göran Söderström, då byggnadsantikvarie vid Stadsmuseet, att i samarbete med amanuensen Helena Friman och teaterhistorikern Ture Rangström, rekonstruera lägenheten för att därefter inreda den som museum. Eftersom det utvidgade museet skulle bli ett alltför stort åtagande för Strindbergssällskapet grundade man samma år Stiftelsen Strindbergsmuseet, vars stadgar Göran Söderström var med och utformade. När museet stod klart 1973 blev Göran Söderström dess första chef, ett uppdrag han behöll till 1990. Samtidigt inträdde han i Sällskapet styrelse, en position han nu har innehaft i 46 år, varav sammanlagt 18 år som vice ordförande. Som ledamot har han bland mycket annat varit delaktig i den av sällskapet initierade utgivningen av August Strindbergs Samlade Verk, Nationalupplagan, påbörjad 1977, och med att återskapa och återinviga Strindbergs Intima Teater 2003.
Under perioden tog styrelsen även initiativet till de Internationella Strindbergskonferenserna, där Göran Söderström återkommande medverkade med föredrag, liksom i de följande konferensvolymerna. Därutöver har han skrivit boken Strindbergs bostad i Blå tornet (1998), liksom ett otal artiklar om Strindberg bland annat i Strindbergiana. Hans genom åren insamlade unika kunskap resulterade slutligen i den heltäckande biografin Strindberg – Ett liv, 2013.
Det är med stor glädje Strindbergsällskapet på detta sätt uppmärksammar Göran Söderströms mångåriga och oersättliga arbete för att framhålla August Strindbergs bidrag till vårt kulturliv och befästa hans närvaro i vår samtid.